Jag sitter på tunnelbanan på väg till skolan när en hemlös bryter tystnaden och ber om pengar till mat för dagen. Han skramlar med mynten i handen för att förstärka vad han just sagt. Sen blir det tyst igen.
Jag märker att jag tittar bort, ut ur vagnen. Vet inte om jag vill markera mot honom eller om jag är för feg för att möta hans blick. Kanske både ock.
Så jag undrar, vad göra? Ska vi ge pengar till dem som ber om det? Och vad krävs för att jag ska våga möta blicken?
Ludvig 