Uscados från Solsidan blir webbtjänst

I söndagens avsnitt av Solsidan introducerade Fredrik (Johan Rheborg) valutan Uscados för svenska folket, ett ekonomiskt system där man tjänar Uscados på att utföra hushållstjänster och som sedan används i byteshandel för att få sin vilja igenom.

Själv tänkte jag att det är en bra idé för att få rättvisa i hemmet, men att det måste vara svårt att tillämpa. Till att börja med, hur hittar man en rättvis värdering av tjänsterna? Om rättvisa ska kunna skipas på ett trevligt sätt bör man nästan koppla in en extern konsult eller myndighet som värderar de olika hushållssysslorna.

Som svar från ovan är nu äntligen www.uscados.com lanserat, som både löser utmaningen med att värdera de olika tjänsterna och samtidigt bjuder på ett smidigt administrativt gränssnitt som håller reda på kassaflödet.

Listan över sysslorna är inte på långa vägar komplett, men dock en god grund. Som exempel kan nämnas att hacka lök inbringar 50 USC, putsa fönster stärker kassan med 100 USC och att skicka blommor ger 75 USC. Vill man fylla Uscados-kistorna ordentligt ska man antingen bjuda över svärföräldrarna eller föda barn, vilket ger 2000 USC respektive 15000 USC.

Uscados löser nog vare sig bostadsbristen i Stockholm eller våldet i Mellanöstern, men nog kan det skapa ännu lite godare stämning i hushållet och en än mer betjänande attityd i många äktenskap. Jag testar!

Annons

#Frizon, yoghurt och rättvisa

Frizon är bra på många sätt, men någon av dess absolut främsta styrkor är rutinerna. Festivalen har tolv år på nacken och mycket har utvecklats sedan starten, är jag övertygad om, men som grund till alla nyheter och förändringar ligger de trygga traditionerna. Traditioner som gör att vissa saker låter sig vara likadant från år till år. Som att mat-tälten står där de står, att toalettutbudet är envist könskvoterat (trots att herrarna aldrig – och att damerna alltid – måste köa) och att Mammas goda råd serveras till alltid lika hyfsade priser.

Ytterligare något som inte heller vågar rubbas på är frukost-påsen.

Den innehåller:

  • En ljus fralla
  • En mörk fralla
  • En ostskiva
  • En skiva skinka
  • Ett smörpaket
  • En festis-variant
  • En yoghurt
  • Kniv och sked

Men, så idag, när vi kom fram till frukost-bordet för att plocka ihop påsen, var allt som förändrat. Yoghurten saknades.

Självklart gick vi fram till frukost-personalen och frågade vad som var på tok. De förklarade att yoghurt-leveransen var försenad och vi tänkte att det går bra ändå.

Sen fortsätter personalen med följande: ”Yoghurten kom för en stund sedan, men eftersom de 800 första inte fick någon yoghurt tänkte vi att det skulle vara orättvist mot dem om ni som kom efter dem skulle få.”

Jag häpnar. Yoghurt-blockad för rättvisans skull. Jag förklarade för grabben att livet inte är rättvist, men inte fick vi någon yoghurt för det.

Imorgon ska jag få två yoghurtar har jag tänkt mig. Det skulle vara rättvist.

Den svenska millimeter-rättvisan

Igår skrev DN:s Peter Wolodarski på ledarsida om kronprisessan Victorias och prins Daniels tidigare avslöjade mångmiljongåvor från miljardären Bertil Hult. Det handlar om lån av privatjet, yacht mm som paret använt under sommarens bröllopsresa. Peter varnar för att det skulle vara mutor, då miljardären med sitt företag EF kan vara intresserad av mottjänster.

Idag rapporterar nyhetssajterna att brudparet är anmält för mutbrott – av just anledningen att de tagit emot dessa gåvor.

I sin ledare har Peter flera poänger och inte minst är det viktigt att frågorna han väcker om korruption och vår ”svenska aningslöshet” kommer upp till diskussion.

Samtidigt slås jag av denna svenska individualism och rädsla för att sätta någon i tacksamhetsskuld. I vårens sista avsnitt av SVT:s ”Världens modernaste land” (se gärna det avsnittet, riktigt bra!) tar de upp just denna individualism och kopplar ihop den med vår millimeter-rättvisa som gör att alla ska få vara Lucia på dagis (samtidigt som de faktiskt visar en sekvens där kronprinsessan får vara – just det – lucia på dagis).

De sammanfattar det så här: Det är ”mer jobbigt för en svensk att få en väldigt generös gåva för då oroar man sig mer för hur man ska kunna återgälda den än man gläds över själva presenten”.

Så kanske är det vår svenska millimeter-rättvisa som nu ryter till mot orättvisan över att en rik vän till kungligheterna lånar ut sin lyx – och förstås inte gör det av generositet utan av girighet och förhoppning om att få igen det på andra sätt.

Kom därför ihåg: Tar du emot för stora gåvor av för mäktiga människor kallas det för mutor.

För det finns väl inga generösa och givmilda mångmiljonärer, eller?