En viktig bok om Google, men som mest skapar på ytan

Google-koden Andreas EkströmDen sista boken för nyårslöftet 2012 är Google-koden av Andreas Ekström. En oerhört intressant och lättläst reportagebok som väcker intresse för att veta mer om Google. Han varvar intervjuer med kuriosa och fakta och väver in sina egna, personalens och experters reflektioner, vilket tillsammans formar en intressant berättelse.

Med ett så omfattande ämne som Google, utan att från början avgränsa frågan mer specifikt än så, är det svårt att komma särskilt djupt i en pocketbok modell tunnare. Det tenderar till att mest bli skrapande på ytan och vid flera tillfällen blir jag frustrerad över att det redan är ett nytt kapitel och nytt ämne. Först i sista kapitlet blir frågorna lite djupare, i frågor som godhet och kapitalism. Det är några riktigt intressanta sidor, men även där för få för att på allvar fånga mig som läsare.

Det slår mig också gång på gång att boken känns något inaktuell och det visar sig att boken har tre år på nacken. Att en tre år ”gammal” bok redan tenderar till att vara inaktuell och ouppdaterad säger något om Google. Och vår samtid.

Varför jag inte tror på Google+

För någon vecka sedan presenterades Google Plus (Google+), Googles alternativ till Facebook. Sedan dess har konton börjat skapas, invites har skickats ut och i helgen fick jag min invite. Igår skapade jag kontot och har testat sedan dess.

Mycket i Google+ imponerar. Inte minst det enkla och begripliga gränssnittet, kanske just för att det påminner så mycket om Facebook. Det finns också mycket jag ännu inte begriper eller tycker är logiskt och färdigt – kanske både för att jag inte gett det tid men också för att det fortfarande är en beta och inte ska vara färdigt.

Men oavsett hur bra Google+ än är, kan jag inte släppa tvivlet på om det kommer lyckas. Att det är bra gjort råder inget tvivel om. Att många funktioner är väl genomförda och nytänkande är självklart. Men det är heller inte funktionerna som kommer bädda för framgången. Problemet med Google+ är det är ett Facebook.

Twitter är inget Facebook, det är något annat. Därför fungerar de tillsammans, sida vid sida. Att jag använder Twitter varje dag får mig inte att fundera över mitt behov av Facebook då de båda fyller helt olika funktioner. Twitter är därmed inte beroende av massflykt från Facebook för att kunna växa. Det är däremot Google+.

Ska Google+ kunna etablera sig måste en massflykt och massflytt äga rum – från Facebook till Google+ då jag inte ser någon anledning till både Facebook och Google+. Och ska något sådant ske behöver antingen Facebook göra bort sig eller Google+ skilja sig mer från förebilden Facebook.

Hos mig väcks ytterligare en fråga som så många ställt före mig: vill vi ge Google ännu mer inblick i mitt liv? Var drar vi gränsen? Kanske är det nu.

Affärsinspiration med #improove

Jag brukar inte här skriva om mitt jobb, men gör idag ett undantag. Jag arbetar sedan ett par år tillbaka på Crossnet med försäljning och tog idag chansen att delta i en Affärsinspirations-träff, anordnat av Improove. Konceptet var enkelt. Ett hundratal inom sälj/marknad/e-commerce/socmedia samlades för att under några timmar lyssna och inspireras av företag i branschen som gått före och lyckats med vad de sysslar med.

Onlinepizza, FaceBook, Dustin, Google och Headweb var inbjudna till att berätta hur de jobbar, ge tips på hur man lyckas (Dan från Onlinepizza berättade mest om sina misstag) och inte minst inspirera oss till att aldrig sluta tänka, testa, utveckla, förbättra och tänka igen.

Headweb och Onlinepizza var enligt mig höjdarna för dagen. Unga och idédrivna företag som tror på sittkoncept för att sedan förverkliga, förbättra och förenkla det. Riktigt inspirerande. Däremot kändes Dustin lite malplacerade. Företagets erfarenhet är beundransvärd och där finns mycket att lära av. Det jag saknade var hos dem en hunger och driv att utvecklas. De har en storhetstid bakom sig, men måste se upp innan de ser sig omsprungna av andra som vill mer.

Sammanfattningsvis en bra anordnad tillställning. Vid nästa tillfälle, om det blir ett sådant, hoppas jag på mer tid för mingel och samtal. Jag tror att det först är när tips, idéer och påståenden får vridas och vändas på, som de får fäste och gör nytta.

Så vill du vrida och vända på vad som sagts idag, kolla till exempel in rapporterna på Twitter. Kan tänka mig att det dyker upp en del blogginlägg framöver från andra besökare.