Förtroende

Om framtidens marknadsföring handlar om relationer är förtroende nödvändigt för att arbetet ska ge resultat.

Konsumenten som via annonsen övertygas om att just det tvättmedlet löser fläckarna som andra går bet på. Förtroende. Och som sedan köper det igen. Förtroende.

Företaget som söker en underleverantör som ska leverera kritiska tjänster. Förtroende. Och som sedan fördjupar och förlänger samarbetet. Förtroende.

Pendlaren som köper 90-dagarskort till kollektivtrafiken. Förtroende. Och som säljer bilen för att tunnelbanan oftast kommer i tid. Förtroende.

Musikkonsumenten som slutar köpa musikalbum och istället abonnerar på musik via streamingtjänst. Förtroende.

Folket som ger ett parti makten. Förtroende. Folket som kräver ministerns avgång. Förlorat förtroende.

Studenterna som genom natten går till hamburgerhaket utan att först fundera på om det är öppet. Förtroende.

Vem litar du på? Varför?

Framtidens marknadsföring

Senaste tiden har en fråga ekat inom mig som jag inte kunnat släppa, varför jag vill dela den med er:

Vad är framtidens marknadsföring?

Marknadsföring har alltid handlat om relationer. Försäljning har alltid skett genom att tillgång och behov möts. Inget märkvärdigare än så. Frågan handlar därför snarare om:

På vilka villkor formas relationer i framtiden och hur kan vi utifrån dessa villkor skapa mötet mellan tillgång och behov?

the Tipping Point är lätt att älska, kul att läsa

The Tipping PointDen åttonde boken av tolv som ingår i mitt nyårslöfte för 2012 är the Tipping Point av Malcolm Gladwell.

Det börjar bli lite larvigt, faktiskt. Månad efter månad hyllar jag de böcker jag läser, liksom en recensent som alltid ger 5/5. Jag får skylla på att jag fått så många bra tips på böcker och att jag i detta fall köpte fler böcker av Malcolm Gladwell efter att ha läst hans enastående Outliers.

the Tipping Point är en teori författaren presenterar och som handlar om att mycket i livet fungerar likt virus, i bemärkelsen hur saker och ting sprider sig och får genomslagskraft. En oerhört intressant tanke och ett fantastiskt sätt som Gladwell redogör för teorin på genom att prata om (1.) budbäraren, (2.) budskapet och (3.) kontexten. Genom boken får man följa marknadsföringsrelaterade, historiska och vardagliga exempel som bekräftar de tre olika faktorerna. Ett par avslutande kapitel utgår från teorin i sin helhet för att appliceras på bland annat rökning (för övrigt ett mycket intressant kapitel).

Boken är allmänbildande, vilket ger många sköna och intressanta fakta att imponera på inför vännerna =) (tack Lasse för att du står ut med mig!) och som får mig som läsare att se världen på ett nytt sätt.

the Tipping Point är en läsvärd, underhållande och intellektuell bok. Lätt att älska, kul att läsa.

Steve Jobs väcker starka känslor (som om det vore en nyhet)

Steve JobsDen andra boken av de tolv som ingår i mitt nyårslöfte är biografin om Steve Jobs. Imorgon presenterar jag boken jag ska läsa i mars.

Vad jag kan minnas är detta den första biografin jag någonsin läst. Att Steve Jobs biografi är den första känns rimligt och värdigt då han är en av mina främsta förebilder. Men inte på alla områden.

Den Steve som framträder i boken är en mångfacetterad och färgstark person med en extrem personlighetsskala. Om jag själv får försöka mig på en beskrivning av oss människor skulle jag vilja rita upp en skala av mer eller mindre smarriga egenskaper – låt oss säga att skalan går från -100 (osmarrigt) till +100 (smarrigt). De flesta av oss har en mängd egenskaper som rör sig kring 0-punkten och kanske ett par extra smarriga (uppåt +50) och extra osmarriga (nedåt -50). Jag väljer att inte ge exempel på vilka egenskaper som hamnar var.

Steve Jobs hade en binär världsbild. I hans värld (eller snarare vänner och kollegors bild av hans värld) var människor antingen hjältar eller skitstövlar. Saker var antingen fullständigt värdelösa eller absolut perfekta. Min (högst personliga) bedömning efter att ha läst boken är att även hans personlighet var binär, där hans egenskaper antingen klassas som +100 eller -100. Han var hjälte och skitstövel på samma gång.

Många av hans egenskaper var fantastiska och unika, som till exempel hans förmåga att locka fram det allra bästa hos människor, se möjligheter, skapa fantastiska produkter och ge sig hän åt sin passion. Tillsammans med alla andra fantastiska personlighetsdrag (+100 på smarrighetsskalan) som framträder i boken förstår man varför han lämnade djupa spår i sammanhang, människor och företag.

I kontrast till detta möter vi en man som förnekar sin dotter, avskedar människor på de mest omänskliga sätt och saknar (eller väljer att inte bejaka) empati för andra. Högst osmarrigt.

Om det smarriga och osmarriga är olika sidor av samma mynt får Freud och hans lärjungar avgöra. Istället lämnas jag som läsare och Apple-fantast med beskrivningarna i hand och konstaterar med lättnad: Vad skönt att han också var mänsklig. Det ger hopp om att fler kommer kunna skapa fantastiska produkter.

Trots, eller kanske just på grund av, detta väcker boken om Steve Jobs mycket känslor hos mig som läsare. Som han alltid har gjort, oavsett om det handlar om hans extrema personlighet, banbrytande produkter eller fenomenala sätt att skapa PR.

Jag älskar förbättringspotential

Jag tycker att det är svårt att definiera sig själv, beskriva hur man är och inte är, placera sig i ett fack. Mycket enklare har jag att berätta hur andra är, (be)döma och berömma. Men så ibland slår det ner som en blixt, det går upp för mig. ”Just det! Sådan är jag!” Som igår kväll då jag inser: Jag går verkligen igång på förbättringspotential.

Förbättringspotential är inte ett ord vi använder varje dag. Själv vet jag inte om jag någonsin tagit ordet i min mun. Däremot tänker jag väldigt ofta i de banorna, mest överallt, och jag inser mer och mer att förbättringar är något av det bästa jag vet.

Detta handlar mycket om valet av perspektiv, något jag kan bli mycket bättre på (förbättringspotential!). Vi människor är fenomenala på att observera vad som är kasst, uselt, piece of crap, värdelöst, vad som suger. Och nöja oss med att klaga och förkasta. Att ta frustrationen ett steg längre är vi dåliga på (förbättringspotential!), men där finns också den djupare glädjen.

Steget längre, eller kanske snarare det andra perspektivet, är att välja att se vad som kan bli bättre och hur det kan bli det. Och det är nånstans här som mitt hjärta börjar bulta hårdare. Att bejaka förbättringspotentialen lär oss att välja möjligheterna och tvingar oss att agera. Steget där emellan är inte långt.

Två saker mitt hjärta just nu slår extra hårt för:

  1. Att Crossnets tjänster ska bli enklare och tryggare att köpa.
  2. Hur gudstjänsterna i Söderhöjdskyrkan kan bli mer relevanta för besökarna.

Vad slår ditt hjärta för?

Judith Wolst samlar bra e-handelstips

Nåväl, jag är en månad efter. Så jag får hoppas att de tips som Judith Wolst den 1 januari i år samlade ihop fortfarande är relevanta. Kanske är de tidlösa. Hur som helst. Judith frågar 11 e-handelsexperter om bra tips till e-handlare. Resultatet blir 11 mycket bra och relevanta tips, tankeväckare, indikatorer. Därför, du som driver e-handel, funderar på att starta en eller önskar att du hade startat en. Läs. Och agera.

När jag ändå länkar på kan jag tipsa om hennes och Christians 5 SEO-tips för e-handlare. Några minuters youtube-tittande (se här nedan) som ger flera matnyttiga och handfasta tips. Och ärligt talat får ni minst lika bra och bättre tips i videons kommentarsflöde på disruptive.nu. Läs. Agera. Och reagera.

Coldplay’s briljanta lansering

Coldplay Mylo Xyloto artwork LB

Om några dagar släpper Coldplay sitt efterlängtade album Mylo Xyloto, som vanligt med ett särpräglat artwork som ska skapa en igenkänningsfaktor till albumet. Till denna lansering tar de ett nytt, smart grepp för att få ytterligare spridning i sin marknadsföring. På coldplay.com kan man nämligen lägga in sina egna initialer och skapa sin personliga variant av senaste Coldplay-konvolutet att använda som till exempel profilbild på Facebook och Twitter.

Smart tycker jag, inte främst för att det är en innovativ tjänst och kan ge bra spridning, utan för att det är användbart, snyggt och väcker intresse. Det ska bli intressant att se vilket genomslag det får.

Min första tentaperiod

Tentaplugg marknadsföring

På torsdag har jag min första tenta på Handelshögskolan, ämnet är marknadsföring. De närmaste dagarna innebär därmed febrilt pluggande, mest hela tiden. Modeller, begrepp och fackuttryck som ska memoreras, förstås, tillämpas, sättas i sammanhang. Föreläsningsanteckningar som ska tolkas och kopplas ihop med litteraturen. Uthållighet och tålamod som ska prövas. Hur som helst är det riktigt roligt. Intressanta ämnen och teorier som jag ser fram emot att få testa och använda. Men först ska det tentas av.

Ikväll är det julafton och Apple är tomten

Nördsajterna pumpar ut rykten och pumpar upp förväntningar inför kvällens Applevaka då Apple förväntas presentera nya iPhone och lansera iOS 5. Inför årets lansering har dessutom morgontidningarna hakat på rapporteringen redan inför eventet och bekräftar att Apple är en framgångssaga, även ur marknadsföringsperspektiv.

Kanske har Apple mycket att tacka våra barndoms jular, för den stämning som nu råder. Innerst inne vill vi tro på tomten och när vår tro överbevisas ger vi istället Apple och dess tomtenissar uppdraget att skapa den julkänsla vi som barn hade men nu tappat.

Det ska därför bli spännande ikväll, har tomten denna gång sett våra önskelistor? Nej, troligtvis gör han som vanligt. Han slår först in paketet och skriver sedan om våra önskelistor utifrån vad som finns däri.

Och vi köper det.

Groupon + Pressobutiken = sant

groupon logo

Du känner till Groupon? Du vet, de som skickar ut mail varje dag med erbjudanden till hundratusentals köpglada svenskar. 50% rabatt på laserbehandling, 90% rabatt på spabesöket och andra mer eller mindre intressanta erbjudanden som lockar till sig oss spontanköpare som gärna slår till när rabatterna maxas.

Sedan några månader tillbaka driver jag och min fru www.pressobutiken.se, en e-handel där vi säljer en ny sorts espressomaskin som drivs av handkraft – Presso. Idag testar vi på att samarbeta med Groupon för att få fler att upptäcka Presso. Jag tycker att det är riktigt spännande! Troligtvis återkommer jag med en kommentar om några dagar – med rapport om hur det har gått och hur jag tycker att Groupon fungerar som marknadsföringskanal.

Uppdaterat: Erbjudandet fortsätter måndag och tisdag.

På torsdag träffar jag Com Hem

Ett brev från Com Hem för några veckor sedan fick mig att ifrågasätta hur de tänker kring kundvård. Då jag upplevde det svårt att föra fram mina åsikter i telefon till kundtjänst blev det en bloggpost i ärendet.

Det hela ledde till att jag på torsdag ska till Com Hems kontor på Kungsholmen för att prata med dem, se hur de tänker. Om du vill att jag ska framföra något till dem, frågor eller åsikter, lägg dem som en kommentar här, twittra mig på @bergander eller maila mig på ludvig.bergander@gmail.com.

Com Hem försöker höja priset

Jag bor i ett så kallat Com Hem-hus. Tre hål i väggen och därmed möjlighet att få bredband, TV och telefoni i rimlig kvalitet till rimliga priser. I stort sett är jag en nöjd kund som Judit och Judit säkert får behålla så länge jag bor kvar.

Men förra veckan kommer brevet med rubriken ”Snart höjer vi din bredbandshastighet till 10 Mbit/s” följt av några stycken text som förklarar hur generösa Com Hem dubblar hastigheten då Aftonbladets startsida idag väger 5,3 MB jämfört med 1,3 MB 1999. Det de inte är lika tydliga med är att priset för ditt bredband nu höjs med 25%. Några hundralappar per år är inte hela världen, men jag blir irriterad över hur de genomför höjningen och tvingar in kunder i dyrare abonnemang. Prishöjningar som drabbar befintliga abonnemangskunder måste vara övertydliga för att skapa en trygg relation med sina kunder.

Det finns dock ett sätt att ändå ligga kvar på den tidigare månadsavgiften och få den nya hastigheten 10 Mbit/s. Så till er alla som fick brevet från Com Hem förra veckan, läs vidare.

Ring Com Hems abonnemangsavdelning på 0771-55 00 00 och berätta på ett bestämt men trevligt sätt om de känslor du fick av att läsa brevet. Nämn att du därför funderar på att säga upp tjänsten och gå till annan leverantör. Troligtvis kommer de då att låta dig från 1 oktober uppgraderas till 10 Mbit/s och ligga kvar på den tidigare avgiften 199 kr/månad.

Om det inte funkar, ring tillbaka imorgon och hoppas att du får prata med någon på bättre humör. Det funkade för mig.

Till Com Hem: ring mig gärna på 070-432 57 54 eller skicka ett DM till @bergander så tar vi en fika och pratar om hur man tar hand om sina kunder.

Lidl kämpar för att bli svenskt

Lidl försvenskatDet har gått åtta år sedan Lidl introducerades i Sverige. Jag minns fortfarande min och många andras skeptiska inställning till ”det tyska alternativet”. Kassadiskarna var korta, varumärkena okända och arbetsvillkoren osjysta. Mina egna argument var något i stil med att ”jag handlar hellre på ICA och betalar lite mer, då vet jag vad jag får och har det dessutom trevligt på köpet”. I grunden är det nog min egen rädsla för det nya och okända som tar sig uttryck.

Sedan dess har Lidl fokuserat på att vara just ”det tyska alternativet” – den avskalade, billiga och funktionella matbutiken – jämfört med ”de svenska alternativen” med påkostad inredning, kända varumärken, rättvisemärkta och ekologiska alternativ, etc.

Om Lidls strategi har varit lyckad är tveksamt. År efter år har de gått med förlust och har inte levt upp till förväntan. Då är frågan vad gör man? Byter strategi?

Just byte av strategi verkar vara vad man gjort. Senaste tiden har de betonat sin svenskhet i reklamkampanjerna. Exempel är den svenska mjölken och Lidls kaviar som man menar är en ”svensk klassiker”.

Kommer den justerade strategin fungera? Det finns en möjlighet att man med det försvenskade Lidl når fler. Risken finns också att man blir en matbutik som alla andra. Med skillnaden att man fortfarande har orimligt små kassadiskar.

När Loka hade slut på argument

Vad gör man som företag när allt talar emot sin produkt? När alla goda skäl till köp faller platt?

Konsumenterna har insett. Vi bombarderas med miljölarm som varnar oss för att köpa vatten på flaska. Vi inser att flaskvattnet inte smakar mycket bättre än kranvattnet och vill vi ha bubblor finns kolsyremaskin. Vi läser det finstilta på flaskorna och förstår att vattnet inte alls är naturligt utan att både smaker och mineraler tillsätts.

Så vad gör man då som leverantör och säljare? Man griper efter halmstrån och klämmer fram det svåraste (och kanske bästa) säljargumentet av dem alla. Man tar fram mystiken. Att trolla fram en känsla av övernaturlig kraft i produkten är effektivt. Vi går på det. Vi tror på det. Vi konsumerar det. Vi blir en del av det.

Vad är det egentligen med hälsokällan i Bergslagen? Det är marknadsföring. Det är skapat. Det är en saga. Det är en framgångssaga.

Och vi dricker mer flaskvatten än någonsin.

Drivhuset visar på nytänkande

Drivhuset hjälper entreprenörer och högskolestudenter att starta företag. Jag har inte hört mycket om dem tidigare, men kom över deras kampanj Idégeneratorn.se och blev imponerad över dess enkla och briljanta koncept.

Kampanjen drivs som en tävling där man utifrån givna förutsättningar (målgrupp, behov och produkt) ska komma på en affärsidé. Webbplatsen är godtyckligt bra gjord och ändamålsenlig, men det som imponerar på mig mest är just enkelheten och hur de med tävlingen går rakt på sak – sin mission.

Deras affärsidé är att hjälpa entreprenörer igång med sin verksamhet och med denna kampanj skalar de ner utmaningarna till det grundläggande: affärsidén. Med tävlingen gör de det dessutom tillgängligt för alla.

Det kommer med all säkerhet falla väl ut. Både för initiativtagaren Drivhuset och inte minst för de tävlande som med så enkla medel utmanas att tänka nytt utifrån givna behov och resurser.

Vad göra när man stäms på 50 miljoner?

Turk-grekI våras blev Lindahls Mejeri stämt  på 50 miljoner kronor då turken på burken visade sig vara grek. I samband med nyhetshysterin kring turk-greken fick förstås yoghurten avsevärt med gratisreklam genom den uppmärksamhet som följde.

Så vad göra nu, när nyheten lagt sig och människor börjar glömma? Jo, man gör en annons som väcker minnena till liv och marknadsför sina grekiska produkter.

Briljant.

Den onyanserade reklamkampanjen Ullared

Ullared är tillbaka i rutan med en ny säsong ordentligt påkostad reklam i tv-serieformat. Jag förstår att det säljer och att människor fastnar för serien. Det är sköna, speciella och annorlunda karaktärer som gör programmet varierande, folkligt och småtrevligt.

Men jag frågar mig samtidigt hur producenterna har tänkt. Eller om någon har tänkt, över huvud taget. Det som förmedlas i serien är så oerhört välputsat och klyschigt att jag undrar hur det inte klassas som ren och skär reklam. Ta bara den hängivna speakerrösten som exempel, som tagen från Vanish-reklamen.

Hur kan man 2010 göra en tv-serie (i dessutom två säsonger) om ett företag och varuhus utan någon som helst kritisk granskning eller problematisering av det sammanhang man bevakar? Finns verkligen inga hemska exempel på medarbetare som vantrivs? Är verkligen chefen Boris tjenis med alla?

Och varför inte åtminstone ägna ett avsnitt åt att väcka frågor kring den slit-och-släng-livsstil som Ullared är en del av och bidrar till?

Kanal 5, ni som i övrigt lyckas hitta och lyfta fram det snaskiga och snuskiga med det ni bevakar, lyckas ni inte hitta några obekväma sanningar med Ullared? Eller är det som jag befarar, att regissören för reklamkampanjen Ullared är dess VD Boris himself?